Jag behöver inte tråna efter min hjälte och drömprins från ett avstånd, och hoppas att han ska ge mig ett uns uppmärksamhet. Han älskar mig. Jag blir galen. Han älskar mig!! Och det finns ingen gräns för hur mycket tid han vill ge mig! Det är som Anders sa... det borde inte vara tillåtet! Haha. Men det är min hjälte som bestämmer vad som är tillåtet, och han är bara mer än vad jag klarar av. Men tur är väl det. Han är mer. Han är mer. Han är mer. Jag har verkligen kammat hem storvinsten. Det är skönt att förstå det lite mer såhär ett par timmar innan värlens jobbigaste tenta.
Carola är välsignad. Hennes sång har lyft min blick. Jag minns så så så vad nån ledarskribent skrev om henne nån gång i våras. Det gick ut på hennes totala avsaknad av självdistans och självironi, till skillnad från attityden hos alla andra mediala musikartister. Tack Carola för att du inte är som världen vill ha dig! Tack för att du är innerlig och Jesus-frälst.
Självdistans my ***
Hur ska vi kunna möta Gud om vi inte har kontakt med oss själva? Vem ska Gud möta då? Inte möter han de vi är i alla fall. Och nu var det ju för att ta våra skitegenskaper på sig som Jesus dog för oss, för att vi skulle få liv. Det här livet fås alltså mot att vi visar upp och ger vårt skit till Gud. Vilket avtal! Hur kan man neka?
Tenta 18-22.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar