måndag, mars 20, 2006

Guds kärlek

Har varit borta en liten del av en evighet. Men hemma igen. Där var det - Västerås, en annan värld, men, också, en värld.

Gud älskade mig så mycket att han gav mig sin ende son, och när han nu gjorde det, gav han mig ALLT med honom.

Martin är inte bara en ny människa i mitt liv. När jag speglar mig i min livshistoria, ser jag Martin. Hur kan du få förstå det? Hur kan jag förstå det?

Det är som att jag är där, för länge, länge sen, i min kropp så som den var då, och Gud sa: "Det här är inte vad jag tänkt för dig. Men vad är det jag har tänkt? Ja, du vet inte, och jag kan inte berätta för dig, för du ser inte nu, inte ens dig själv, och inte heller mig, för den jag är."

Och nu: "Kommer du ihåg den där gången du bad mig röra vid dig, när du satt i dina tårar och jag kom som en solstråle över din rygg tills tårarna var slut, och du kände dig inte fullt lika ensam? Jag hade velat ge dig mer, men jag kunde inte, för du kunde inte, se mig för den jag är, och du kunde inte, ta emot mig för den jag är. Jag har gett dig mer nu, ja, du ser allt det, men det jag längtat efter att få visa dig mest, är mig själv, och vem jag vill vara för dig. Jag vill nå dit bara jag kan nå, in i djupen av ditt hjärta och jag vill att du ska veta att jag har varit som i födslovåndor för att få se dig och vara med dig, och jag är det fortfarande, tills min tanke med dig nått sin fullkomning. Jag vill se dig förhärligad. Änglar kommer att buga för dig. Jag kommer vara den första som gläder sig med dig, för varje seger du vinner, för då, varje gång, är det jag som vunnit seger i dig. Jag vill se dig vinna. Jag har ju lidit all din smärta redan, för att du skulle få vara fri. Varför skulle jag vilja något annat än det bästa, för dig? Du minns när jag bad att få slippa, för jag visste hur ont det skulle göra, att känna allt ditt lidande. Men jag var beredd att gå, och jag gjorde det, för jag visste att du kanske skulle kunna bli fri om jag gjorde det. Kanske. Och det var värt det, fastän det bara var ett kanske. Kan du förstå hur glad jag blir när du tar emot det jag gett till dig? Jag har ju blivit slagen, uppspikad på ett kors och förnedrad, bara för att du kanske, skulle förstå min kärlek. Kan du förstå hur glad jag blir när du tar emot det jag gett dig? Kan du förstå hur mycket jag gläder mig när jag ser dig? Du ska vara fri, fri att vara allt det som är du - ren, och helig."



Jag kunde inte ana att det fanns en man som Martin, som ville älska mig. Jag får be dig Gud om förlåtelse, för att jag gjorde dig mindre än vad du är. Jag har tvivlat på dina löften, och jag har tvivlat på din överväldigande godhet. Förlåt. Jag vet att du förlåter mig, bara jag ber om det, men helige Fader, jag skulle vilja ge dig något tillbaka. Jag skulle vilja få lova dig här och nu att jag ska ge mitt liv för att hedra och älska denna gåva, som är Martin. Jag vill att du ska veta, att allt det jag gör och är, för att han ska bli lycklig, det gör jag också, och först, för att göra dig lycklig. Gud, jag kan inte ge dig något som svarar mot det du gett till mig, men jag vill visa dig att jag vill ge dig det jag kan. Jag vill lovsjunga dig, på alla sätt, i allt jag gör och är.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag saknar ord Theresia och jag vet inte hur jag ska förklara hur mycket jag älskar dig, men den helige Ande tycks hjälpa mig så att det når fram. Jag gråter av lycka när jag läser ditt inlägg för Guds nåd når så djupt. Att få älska dig och att få uppleva din kärlek till mig har berört mig djupare än jag kunde föreställa mig. Älskar dig Theresia!

Elisabet Svahn sa...

TH TH stad i världen, TH TH världen stad. Världens bästa stad!

Kato sa...

åå älskadefina. din glädje tränger sig långt in.

anders sa...

...och så gråter jag igen för att Han älskar så. Tack Theresia för att du visar det igen och igen.