tisdag, februari 12, 2008

Livet och dess kontraster




En liten bebis i magen! Det var svårt att låta bli att skratta hela tiden när vi fick se den i magen. Man får ju inte störa barnmorskan för mycket som försöker ratta in en bra sikt med sin makapär mot min guppande mage (och 2 dl genomskinlig géle). Jag blev verkligen imponerad av barnmorskan som kunde se alla kroppsdelarna, de inre organen, moderkakan, navelsträngen, min urinblåsa och massa saker! Hon mätte och sa att bebisen är väldigt proportionerlig och att allt ser bra ut, att den är 18 veckor gammal och ska komma den 14e juli.

Det blev mer personligt och känslomässigt när man fick se fötterna, händerna som viftade ibland, näsan, hakan, hjärtat som tickade. Vi var så uppspelta jag och Martin, då, och efteråt.

Samtidigt låg farmor på sin dödsbädd uppe i Dalarna, dog ett par timmar senare. Det visste vi, bad lite för allt det och kände med pappa som var där uppe. Gamla människor har ju liksom hunnit samla på sig en del. Farmor hade samlat på sig tusentals blommor, träd, plantor, frön, ett underbart hus, vid en vacker sjö, att lämna efter sig. Så man försvinner inte helt.. kvar är massor.

Sen mys i Uppsala. Indisk restaurang. Semla. Sen Helena. Söt. Kokosboll också. Sen hem. Buss och medhavd macka. Bra.

2 kommentarer:

Katarina sa...

Åh! Grattis! Och ni hamnade i Enköping! Vad roligt. Funkar det bra att bo där? Jag vill gärna hälsa på nån gång. Kramar!

Anonym sa...

Hej!!
Va kul att ni ska få en bebis! Hur är det med er annars, förutom upprymdheten över att ni snart blir tre?
Jag mår bra, har det mycket lugnare på jobbet på Ericsson & mycket kul som händer på helgerna med!
Stora kramar från Gunilla