Jag har verkligen känt mig så mycket piggare senaste dagarna. Har dock utnyttjat det ordentligt så har blivit lite sliten ändå. Får försöka vila också. Balans på allt.
Det som är jobbigt nu är att jag har så ont i höfterna. Har haft trokanterit i höger höft länge länge och har inte kunnat sova på den sidan sen sommaren 2009. Sen har vänster sida blivit sämre och höftknölarna på framsidan också. Och jag får inte luft om jag försöker sova på rygg. Jag har alltid haft en sida kvar som inte gjort ont. Och när jag inte trott att jag haft någon sida kvar så har jag lyckats knöla min kropp till en ny ställning som inte gjort ont. Men nu gör det ont på alla sidor i alla ställningar sen ett par månader tillbaka ungefär och jag lyckas inte hitta någon ny ställning. Härom kvällen trodde jag att jag hade lyckats. Det gjorde inte ont någonstans på höfterna, men då gjorde det ont vid min inopererade defibrillator istället. Den stora dosan ovanför hjärtat skar in i kroppen så knöligt som jag låg.
Försöker se till så att jag kan få någon mer hjälp än den jag får av min sjukgymnast. Har tagit ett par kortisonsprutor under våren men de har bara hjälpt lite lite. Pratade med min läkare på vårdcentralen igen och hon skrev en remiss till röntgen så får vi se hur vi ska gå vidare sen. Var på röntgen igår och får nog veta besked snart.
Älskar för övrigt när det finns en vision på en avdelning eller ett företag eller för den delen i en familj. På medicinsk röntgen där jag var igår fanns det en vision och det märktes. På deras hemsida innan hade jag läst "5 fördelar med medicinsk röntgen" och de fördelarna var bland annat Korta väntetider och Vänligt bemötande. När jag var där märkte jag verkligen att det var så. Det gick smidigt och snabbt och jag behövde inte undra vad jag skulle göra en enda gång. Sen var personalen väldigt vänliga och trevliga utan att bli larviga. När jag gick därifrån var jag glad och imponerad.
Under min vuxna och friska tid har jag hunnit jobba på ganska många olika äldrevårdplatser. Jag vande mig vid att det pågick konflikter och pratande bakom ryggen bland personalen. Man talade illa om chefen, kollegor och vårdtagarna. På min sista arbetsplats var allt helt annorlunda. Ingen talade illa om någon och alla sa att de hade en jättebra chef. Jag hade aldrig hört någon inom äldrevården säga att de hade en bra chef innan! Men jag märkte på den chefen att hon hade en vision om bra vård för de äldre och en vänlig stämning bland personalen. Det märktes.
Jaha, så då övergick mitt inlägg om hur ont jag har i ett inlägg om vikten av att ha en vision för det man gör. Men jag tyckte det var roligt hur en ganska enkel vision på ett ställe som medicinsk röntgen gjorde min dag bättre och det får mig att förundras igen över kraften som finns i att ha en vision och att förmedla den.
Vad har du för vision? För ditt liv, på din arbetsplats och i din familj?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar