Det som står i de här verserna är verkligen djup vishet, men orden i sig är så väldigt lätta att förstå. Men att komma till den punkten, där man kan göra detta, är inte alls lätt.
Var alltid glada, be oavbrutet och tacka Gud under alla livets förhållanden. 1 Thess 5:16-18
Men jag lever ett liv där jag väljer att vara glad, jag väljer att be och jag väljer att tacka Gud oavsett vad som händer.
Allt detta gör jag, ibland med passion och enkelhet, ibland som en svår lydnadshandling.
Jag kan välja glädje, det är nog något man kan öva sig i, men jag vet att sann glädje kommer från Gud. Så ofta känner jag hur Han fyller mitt inre med obeskrivlig glädje, en sån glädje som jag inte kan skapa själv.
Från och med den här dagen måste jag hämta Rut på förskolan alla dagar därför att Martin fått senare arbetstider. Det är något jag känt att jag inte klarat av innan pga min sjukdom. Jag har sagt till Gud att här, den 5 december, behöver jag dig. Gör något! Och jag vet att han har omsorg om mig, om Rut och om vår familj. Därför har jag inte oroat mig och därför har jag valt att vara glad trots att det varit som ett kaos av omöjlighetstankar som velat slå fäste i mitt sinne.
Men igår kväll när jag skulle sova och i morse när jag vaknade kände jag en sån obeskrivlig lycka, frid och trygghet. Så klart det kommer gå bra. Gud bor ju i mig!
Jag tackar Gud för den känslan, men innan det valde jag glädje, trygghet och frid. Det är som att man skapar ett utrymme för sann glädje, trygghet och frid när man i sin mänskliga kraft väljer allt detta, och så ber man och tackar också förstås. Sen kan Gud komma och fylla på i det utrymmet. Ibland måste man stå fast ett tag, i sitt beslut, att vara glad, men sen kommer Gud komma och fylla på, med sann glädje från Honom.
Men vi har olika säsonger i livet. Ibland är allt det här enkelt och ibland är det svårt, men det håller även när det är svårt.
Jag hittade en sån fantastiskt fin och uppmuntrade sång som jag nog lyssnade på minst 15 gånger ( i alla fall den senare delen) i lördags kväll.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar