Det sköna räddar världen.
Jag tror någon har sagt det.
Idag, räddar det min värld.
Ta det fula och hemska.
Se på det med skapande ögon.
Känn på det med kreativa fingrar.
Klä det med vackra ord.
Gör det till din tröst.
Gör det till din tavla.
Gör det till din väg vidare.
Igenom.
Vidare.
Jag ser blommor längs stigen
som du vattnat med dina tårar.
Vad vackert det blev
till slut.
2 kommentarer:
Vilken vacker dikt! Och vilken ära att få inspirera. Tack för dina fina och värmande ord.
Igenom. Det kommer att ta ett tag för oss, men vi rör oss dit. Sakta. Kram!
Och vad glad jag skulle bli om du vill lägga din dikt som en kommentar hos mig - den är fantastisk :) Det är så fint när man kan inspirera varandra.
Skicka en kommentar