I förra veckan var jag helt slut. Det hade funkat ganska bra med helamning ett tag, men så kom en intensiv helg och efter det började Knut sova mycket sämre på nätterna. Jag klarar inte det så bra utan sömnmedicin - jag kan inte somna om när jag väl får sova, och när jag äntligen somnar är det snart dags att amma igen. Jag kände hur jag bara blev mer och mer trött och stressad och sov bara 4-5 timmar per natt. I helgen bestämde vi oss för att börja med ersättning igen och att jag skulle ta sömnmedicinen. Efter första natten insåg jag att det var verkligen på tiden. Jag kunde inte sova ändå! Det var alldeles för mycket stress och trötthet på en gång. I flera nätter fortsatte det så. Jag sov alltså bara 4-5 timmar per natt i mer än en vecka. Igår grät jag hela dagen typ men Martin var hemma och avlastade mig och kramades med mig när det gick. Och på eftermiddagen åkte jag iväg och fick massage! Så otroligt underbart. Och inatt sov jag från 21-3 och från 4.30-6.30. Sen sov jag två timmar på förmiddagen också. Och nu är jag fortfarande så trött att jag längtar tills jag får gå och lägga mig ikväll! Det är så ljuvligt när det känns att den där stressen lämnat och man bara kan vila. Pga att mitt hjärta inte är friskt så kan min kropp lätt bli stressad och fortsätta vara det ganska länge trots att det inte är något specifikt jag känner mig stressad över. Det är inte så känslomässigt alltså, även om det går att påverka med tankar och känslor. Som dessa nätter när jag inte kunnat sova har jag ibland lyckats få ro genom att försöka "lura" min kropp att vara glad och avslappnad. Hur då? Jo, jag kör gladterapi på mig själv genom att le med hela ansiktet. Testa det nu och känn vad gott det gör för din kropp! Sen så försöker jag andas djupa, avslappnade andetag med hela magen, ända ner i hela bäckenet, istället för uppe i bröstet. Det gör kroppen naturligt när den är avslappnad och kanske sover, så att göra det med flit lugnar också ner kroppen väldigt mycket.
En annan sak som är bra för att stressa ner är ju just också att gråta, som jag gjorde igår. Det rinner nämligen ut en massa stresshormoner ur kroppen i själva tårarna. Ibland när jag känt mig alldeles stressad men inte direkt i färd med att gråta har jag försökt titta på någon gråtig film eller program och det brukar fixa biffen. För mig brukar det räcka med Lilla sjöjungfrun eller Extreme Home Makeover. Haha! Man vill ju se något gråtigt som ändå är feel good! Alltför sorgligt och tragiskt får det inte vara.
Imorgon åker vi upp till mina föräldrar i Horndal och då ska jag fortsätta vara ostressad - njuta av luft, natur och familj.
Knut, min lilla stjärna!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar