tisdag, oktober 02, 2012

Hela historien om Knuts mage

Jo, Knut har kämpat av och till med sin mage ända sen början. Eller, efter 1-2 dygn ungefär började han ha ont. När han var drygt en vecka tänkte jag att jag skulle testa att utesluta mjölk. Jag började med att utesluta allt utom smör och han blev väldigt mycket bättre då, men inte helt bra förrän jag var helt mjölkfri. Men i samma veva började jag ta mina sömntabletter (melatonin) och det tog lång tid innan jag förstod att dessa minskar mjölkmängden. Så jag kämpade mycket med amningen och vi började ge ersättning då och då. Sen så har jag testat mjölkprodukter flera gånger men det har verkligen straffat sig. Som sist åt jag något som var stekt i smör och han blev verkligen jättedålig.

Vi har gett Nutramigen som ska gå bra för mjölkallergiker. Den innehåller mjölkproteiner men man har sönderspjälkat dem så att de flesta ska tåla dem ändå, men riktigt alla gör ändå inte det och då finns det annan ersättning att tillgå också. Den här informationen fick Martin på Apoteket (tack vare att jag bett honom fråga riktigt noga efter en mjölkfri ersättning) när han köpte ersättning första gången och han berättade det för mig, men vi har hela tiden förutsatt att Knut ska tåla ersättningen. På BVC har de inte sagt något om ersättningen trots att jag uttryckt min oro för hans mage varje gång jag varit där.

I en veva när vi gav mer ersättning ett tag så började han få så ont i magen och jag tänkte att han blev hård i magen av ersättningen. Det var förvisso löst det som kom ut men det kom mycket mer sällan än på helamning. Till slut bestämde jag mig för att sluta med melatoninen och helamma för jag stod inte ut med hur han blev på ersättningen.

Helammade så länge jag orkade, innan alla krafter tog slut, sen började vi med melatonin och Nutramigen igen. Efter några dagar (en vecka sen) började han få ont i magen igen och sen blev det värre för varje dag. I lördags kände jag att det fungerar inte att fortsätta så, men jag trodde fortfarande att det bara handlade om att magen blev trög och jag trodde inte det skulle bli värre. Men så kom vi på att han kanske reagerar på mjölken i Nutramigenen ändå, och när det handlar om allergi så blir det ju värre desto mer man provocerar så det kändes förfärligt att ge mer ersättning. Då hade vi kommit in i en lunk med mycket ersättning och lite amning, det blir liksom mindre mjölk för varje natt jag tar melatonin. Men jag tog ingen melatonin då i lördags och försökte amma så mycket det bara gick. Stackars Knut var ganska hungrig i söndags! Framåt kvällen fick vi ge ersättning två gånger ändå, men det var så skönt för då hade vi ändå märkt att han blivit bättre i magen.

Igår morse ringde jag BVC och berättade allt och att vi behöver ett recept på Neocate, som är helt mjölkfri. Jag hoppades få ett recept samma dag men Knut behöver träffa en barnläkare först och det kan nog dröja lite. Så vi åkte och köpte en burk för 550 kr istället för 120 kr som det kostar på recept. Men åh vilken lättnad det är! På den nya ersättningen och amningen mår han bra! Jag är så glad, glad, glad!


Än är inte all oro borta. Jag kollar Knut hela tiden hur han verkar må och de få gånger han har skrikit sen igår blir jag så orolig. Men sen igår har allt varit så bra. Han har legat på skötbordet och skrattat och myst. Han har haft roligt i babygymet. Han har suttit i babysittern och tittat på oss när vi ätit mat och sen har han somnat där när han blivit trött. Så gjorde han flera gånger igår. När han mått dåligt innan har Martin fått åka ut med honom i bilen för att han ska somna och sen har han fått sova vidare i bilstolen. Han har förvisso kunnat somna i famnen eller vid bröstet, men sen när man flyttat på honom har han vaknat.


Det känns så underbart att det verkar som att vi hittat rätt nu. Samtidigt är det lite sorgligt att Knut har behövt ha ont, och att vi gått miste om så mycket kvalitetstid med honom. Istället för att mysa har vi fått trösta honom och oroa oss. Usch vad många timmar jag ägnat åt oro. Hoppas det får vara slut med det nu. Haha, fast mammor hittar så många anledningar till oro, man får använda oron till att hitta lösningar helt enkelt. Konstruktiv oro, det ni!

Ja, det var en lång historia, men jag tror den slutade mycket lyckligt!

Inga kommentarer: