lördag, april 21, 2012

Akuten

Åkte in dit igår kväll. Jag har haft mer och mer ont i mitt vänstra ben ett tag. Det gör ont när jag sitter normalt ett tag och inte kan lägga upp benet, men numera gör det lite ont hela tiden. Jag tänkte att det kanske bildats en liten propp.

Hur som helst. Det fanns ingen på plats som kunde göra ultraljudsundersökning på benet. Blodprovet som indikerar proppar var lite förhöjt men det kan det vara pga graviditeten bara. Läkaren trodde utifrån den bedömning han kunde göra att det inte kunde vara en propp, men han visste inte vad det annars kunde vara.

Lite drygt är det att benet inte känns ok men jag får väl avvakta och se om det blir bättre eller sämre.

Men, jag var riktigt glad när jag åkte hem sent igår kväll. Jag har tidigare berättat att mina värden som visar hjärtbelastningen blivit mycket bättre sen jag blev gravid. Sist var värdet verkligen dramatiskt bättre, från 2200 till 1500 och då är det ju verkligen så att en graviditet är belastande för hjärtat.

Igår skulle jag ju få veta vad värdet är nu, ungefär två månader senare. Jag tänkte att det skulle kanske vara samma som sist eller något högre, men det hade sjunkit till 1100! Wow! Jag blev verkligen chockad och så glad! Framför allt känner jag en sån tacksamhet - Gud är trofast!

På vissa sätt mår jag sämre pga graviditeten men på det stora hela mår jag verkligen så mycket bättre än innan jag blev gravid, och det är ju helt otroligt. I höstas orkade jag inte gå små promenader. Nu känner jag att orken att gå bara blir bättre och bättre. Jag kan ligga och vila på rygg utan att jag får så ont i bröstet. Numera sover jag riktigt bra på nätterna. Åh, det är underbart!

Konditionen är ju verkligen dålig men åh vad peppad jag blir att promenera osv nu. Det går ju lättare och jag har bättre förutsättningar nu att bygga kondition. Ljuvligt!

Ja, det kändes värt att ägna kvällen på akuten. Jag fick inte svar på det jag kom in för (mer än att det inte verkar akut farligt) men jag fick andra underbara besked. Wehoo!

Nu är vi uppe hos mina föräldrar i Horndal. Skönt!


3 kommentarer:

Unknown sa...

Skönt att det inte var något allvarligt...
Men har/hade du problem med hjärta?
Kram
//Lana

Theresia sa...

Jo jag har en genetisk hjärtmuskelsjukdom, verkar som att det kanske blir lite bättre nu. :)

Unknown sa...

Håller tummarna! :)
Kram
//Lana