Hälsning från mormor

Ikväll bytte jag ram till kortet på mig och mina systrar från min farbrors bröllop -87. Rut har burit runt på den förra lite för mycket så glaset gick sönder.

Det är jag som står till vänster och mina systrar Kristina och Johanna. Det jag minns starkast från den dagen är när vi satt hos hårfrisörskan innan och allt tog väldigt lång tid, men det var högtidligt att få äta Singoalla-kex och när jag till slut fick håret uppsatt med den guldiga rosetten kände jag mig väldigt fin.

Inte långt innan detta hade jag en dag klippt min lugg själv, för det hade jag sett mormor göra på sig själv framför spegeln. Så då kunde väl också jag. Mamma blev inte glad, jag skulle ju snart vara brudnäbb. Men det gick att rätta till ganska så bra som ni ser.

Före mig är det mormor Rut som har haft det här kortet. Jag tog över det när vi gick igenom mormors och morfars hus efter att mormor dött. Nu när jag bytte ram såg jag något som stod på baksidan av kortet.

Mormors gull i mormors handstil. Åh, vad det värmde mitt hjärta att läsa det! Det var också så mycket mormor att uttrycka sig precis så.

Och så några siffror som jag inte vet vad de står för. Jag antar att mormor använde kortet till att göra en anteckning på innan hon hunnit sätta det i en ram. Mormor hade många små lappar här och där med små anteckningar.