Glass gjord på kokosmjölk, och kladdkaka

Nu har jag testat tre varianter - svarta vinbär, mango och hallon, och det blir verkligen så gott!

1 del frysta bär eller frukt

1 del kokosmjölk

lite vaniljpulver

Kör runt allt i matberedare (med knivar) eller mixer. Ät glassen genast eller låt den stå i frysen några timmar. Den är helt klart godast om man äter den innan den blivit djupfryst.

Vi åt mangoglassen tillsammans med en kladdkaka som också den var helt ljuvlig och kombinationen var helt rätt.

Jag utgick från det här receptet till kladdkakan men gjorde den mjölkfri.

50 gram ister
50 gram kokosfett
100 g mörk choklad
2 ägg
1 dl kokosmjölk
2 msk kakao
3 msk sötrix (erythriol)
1 tsk vaniljpulver

(Om man tar en 70%-ig choklad och bara 1 msk kakao tror jag kakan blir tillräckligt söt utan sötningsmedel. Annars tar man en choklad med högre kakaohalt.)

Smält fettet på låg temperatur och lägg i chokladen så det smälter ihop. Tillsätt grädden.
Vispa äggen och sötningsmedlet pösigt. Blanda ihop smetarna och blanda, tillsätt vaniljpulvret och prova dig fram med kakao beroende på hur starkt man vill ha.
Grädda i 6-8 minuter på 225 grader.

Låt kakan kallna innan du äter den. Den blir lite moussig, vilket är hur gott som helst!

Baka med ister

Jag har kommit fram till att det inte är svårt att lyckas med Lchf-bröd. Har man bakat efter recept några gånger och fått kläm på konceptet kan man freestyla sen.

Det här behöver man ha koll på:

1. Det behövs en massa ägg.

2. Bra konsistens på degen. Den ska vara ganska lös så att man kan smeta ut den lätt på en plåt.

3. Nödvändig tid i ugnen. Jag gör ofta en platt kaka, som scones, och då är det lätt att se när brödet är klart. Brukar ta 10-15 minuter. Gör man en limpa (i en form) kan man stoppa i en köttermometer. Vid 90 grader är brödet klart.

Bra, för idag svängde jag snabbt ihop ett bröd medan Knut ropade på att jag skulle komma och ägna mig åt honom istället.

Jag köpte hem ister för nån vecka sen och har velat baka med det sen dess. Idag blev det äntligen av och det blev grymt gott! Ister funkar kanon att byta ut annat fett i bröd med, och så är det ju nyttigt och billigt - ungefär samma prisklass som smör.

Har googlat lite för att lära mig mer om ister som bakingrediens och det ska tydligen göra bakverken extra frasiga och krispiga. Det är populärt att använda till wienerbröd t ex.

Kan inte riktigt redogöra för hur jag gjorde mitt bröd idag. På en höft: 200 gram lättsmält ister, 7 ägg, mandelmjöl, kokosmjöl, fiberhusk, bakepro, linfrön, lite bakpulver, lite salt. Får kanske komma med ett exakt recept nån gång när jag har tid att baka i lugn och ro. Det kan ju dröja... :)

Jag brukar ha betydligt mer fett i mina bröd än i många andra lchf-recept. Det blir ju mer mättande och så sänker man andelen kolhydrater. Och nu när jag inte kan ha smör på mackan så är det bra att brödet är fett istället.

Sockerkulturen

Ja, vad kan man göra för att hjälpa sina barn att få i sig lite mindre socker?

Fyll hemskt gärna i om du har bra tips och tankar kring det!

Jag har berättat för Ruts förskolelärare att vi inte gillar socker på förskolan. Då gick hon på 1-3årsavdelningen och jag sa att i och med att BVC säger att barn inte bör äta socker innan de är två år borde man inte alls ha socker på en småbarnsavdelning. Jag vet inte hur mycket just det jag sa påverkade men ett tag senare bestämde man i alla fall att man inte längre skulle fira födelsedagar med söta alternativ. Om föräldrarna ville ta med något fick man ta med t ex frukt. Nu är tanken att man bara äter sött på förskolan väldigt sällan, att man t ex bakar semlor till semmeldagen och kanelbullar till kanelbullens dag. Jag är otroligt glad och tacksam för det steget i alla fall. Det blir ganska många födelsedagsglassar på förskolan annars.

Jag funderade igår kring det här med lchf-bakning och att man ju faktiskt inte behöver ta det hela vägen jämt. Det är inte alltid Rut gillar mina lchf-varianter även om hon gör det ibland. Men idag bakade jag chokladbollar enligt det vanliga receptet. Jag bytte bara ut sockret mot halva mängden erythriol. Sen fick Rut ta med det till farmor och farfar så de ska ha något smaskigt att ge henne om de vill. Då kanske det blir lite lättare i alla fall för dem att undvika annat sött.

Vi har just köpt den nya ketchupen som är sötad med stevia. Rut gillar den!

Här hemma får Rut saft kanske en gång per år, på hennes födelsedagskalas. Nästa gång ska vi köpa någon som är sötad med stevia. Jag ska tipsa andra som vi ska på kalas hos om att det finns. Det är Fun Light Green vad jag vet som har ett sortiment med stevia-saft.

Det här med sötningsmedel är en intressant fråga. Det har ju blivit otroligt populärt inom LCHF-kretsar under det senaste ett eller två åren, men många är också lite negativa till det - av två anledningar - för att det eventuellt kan trigga sockerbegär eller för att man helt enkelt vill bryta med att äta söta saker, att det är en knepig kultur som man vill lämna. Det kan ju vara olika men jag tycker inte alls det verkar som att sötningsmedlen påverkar min aptit för sött i alla fall och man kan ju också se att de inte påverkar blodsockret. Sen så är det lätt för oss vuxna att bestämma över vilken matkultur vi själva vill ha, men barn växer upp i den kultur vi serverar dem och kan inte reflektera över det, och barn växer absolut upp i en sockerkultur. Allt ska firas med socker. Barn belönas också ofta med socker.

Jag tror att många föräldrar inte klarar av att ta bort saften, tårtan eller godiset från sina barns födelsedagskalas. Men finns det bra och skonsamma alternativ med sötningsmedel som barnen gillar tror jag många skulle kunna byta ut ett och annat. Idag finns det bra ketchup, saft och glass med bra sötningsmedel, och man kan baka tårtor och kakor själv med sötningsmedel. Om sådana produkter kunde vinna mark som hälsosamma alternativ för barn, om föräldrar började byta ut saker, så öppnar man för ett bredare ifrågasättande av sockret i vår kultur.

Vi har haft tillgång till raffinerat socker under en väldigt begränsad del av vår historia. På 1700-talet åt vi 0,4 kg per person och år. På 1800-talet gick det upp till 4 kg. Under 1900-talet ökade det till runt 40 kg per person och år. Under denna tid har vi drabbats av de västerländska sjukdomarna - fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. Jag tror fler och fler kommer inse att vi måste börja komma tillbaka till en normal nivå, och den ligger långt under den sockernivå vi är på idag. Men vi sitter ganska fast i vår sockerkultur. Jag tror att bra sötningsmedel absolut är en väg i rätt riktning även om det kanske inte är naturligt att så mycket ska smaka så sött, men man kan inte ta hur stora kliv som helst i taget.

Vad tänker du?