Barnmatsdags

Nu är Knut 7,5 månad och nu börjar det bli dags på allvar att äta lite annat än ersättning.

När det gäller hans mat utgår jag ungefär ifrån det här:

Kokta grönsaker, eller t ex avokado eller oliv
Ägg
Kokosmjölk
Oljor, helst kokosolja
Smaka, suga eller gnaga på kött
Lite krydda där det passar. Men inte salt.

Jag undviker så klart mjölk eftersom han inte tål det, men även frukt eller för mycket kolhydrater - det är bara tom energi.

De senaste dagarna har han fått äta blomkålsmos med kokosmjölk, 1 ägg och gurkmeja. Mixat och uppkokat. Det räckte till fem måltider.

Knut tyckte det var världsklass!

En annan sak är att inte ha för bråttom! Bebisar klarar sig på bröstmjölk eller ersättning till 1 års ålder.

Läste någonstans en sån bra tanke - att bebisar är redo att äta när de själva sträcker sig efter maten, t ex när familjen sitter och äter.

Låt bebisen styra helt enkelt! Det sa de till mig på BVC också. Känner att jag redan stressat upp mig lite och kanske pressat Knut lite för mycket att äta. Igår på dagen ville han inte ha mat. Blev ledsen när han såg maten, men glad när han såg flaskan. Så då fick det vara så. Han är lite snorig och då kanske man inte vill ha stadigare mat. Men så på kvällen ville han ha lite men jag nöjde mig med väldigt lite.

Det är en konst att inte pressa för mycket. Lätt att bli ivrig tycker jag. Vissa barn slukar ju maten från 5 månaders ålder och då tror jag det bara är att köra på, andra är långsammare och då behöver man inte stressa upp sig över det heller. Låt bebisen styra så blir det säkert bra!

Något jag tänkt att jag ska göra men inte hunnit än är att koka äggmjölk på ägg+ersättning. Mixa+koka. Ett ägg innehåller alla proteiner vi behöver och nästan alla vitaminer och mineraler. Den ultimata maten. Och det kan ju vara lättare att få i sig mat via flaskan när man är van vid det. Välling ger jag endast om nån hotar med pistol. ;-)

Panerad fisk

Det här ser kanske inte så jättekul ut men det tycker jag att det är.

Jag har så tydliga minnen av när mamma gjorde detta när jag var liten, och när jag fick hjälpa till. Jag tyckte det var så fascinerande att denna maträtt som jag tyckte så mycket om var så enkel att tillreda. Trots att jag var liten var det något jag skulle kunna klara av själv.

På en tallrik ska det vara ett uppvispat ägg. På nästa tallrik ströbröd, eller ännu hellre en blandning av kokosflingor och mandelmjöl. Man bara doppar fisken på tallrikarna, och så får man inte glömma att salta och peppra innan man mjölar. Sen är det bara att steka. Jag brukar använda upptinad rödspätta. 

Hos oss älskar alla denna måltid! Men det gäller att Rut får tag på rätt filé. Hon kan säga att det är äckligt, och då föreslår jag att hon ska smaka en annan fisk och den är tydligen mycket godare. Sen kan hon äta två hela filéer. Jag tror att det faktiskt är stor skillnad i smak från filé till filé. Det känner jag själv också även om alla är goda, i min smak.

Feta popcorn

Vi köpte griskött för några månader sen från DOMTA-grisen. Där får grisarna leva bra och naturligt och slaktas under lugna omständigheter på gården.

Hur som helst så kommer köttet med en massa fläsk och hud (svål), vilket jag inte är så van vid och det är heller inte så lätt att få tag i bra recept. Jag har läst om hur man gör fläsksvålar (vilket i själva verket är poppad grishud) som är så populärt som snacks inom LCHF, men den beskrivning jag hittade lät minst sagt komplicerad. När jag nu tillagade sista köttbiten så råkade jag få till det ändå. På slutet började helt enkelt svålen "poppa" vilket var väldigt roligt att se på. När jag sedan smakade var det otroligt gott och smakade verkligen som popcorn, fast godare!

Jag är egentligen inte en person som klarar av att äta så mycket fläsk och svål, men när det var tillagat såhär var det inga problem att äta allt. Jag är lite kinkig rent känslomässigt när kött är för mycket av något annat än just rent kött, men teoretiskt så vill jag äta allt. Jag tycker det är tragiskt att så mycket av djurdelar slängs för att vi vill ha filén men inte det andra. Hela djuret är ju till för att ätas eller användas, och jag tror dessutom vi går miste om en massa nödvändiga ämnen när vi inte äter allt från djuret.

Rut var i alla fall inte sugen på middag, men jag kom till henne med ett "fett popcorn", hon smakade försiktigt men tyckte snart att det var jättegott. Sen ropade hon "Meeer fett popcorn!". Sen åt hon sin middag bestående av bara fläsk och svål.



Vad mättande det är förresten! Man blir verkligen skönt mätt på inte så mycket mat och det talar till mig att det är det här vi är menade att äta. Återigen är det tragiskt att vi väljer bort och glömmer kunskapen om så mycket som vi ätit historiskt. Vår moderna mat kan vi många gånger äta väldigt mycket av och ändå inte bli mätta, och inte stå oss särskilt länge efter en måltid. Mellanmål talar vi idag om som något nödvändigt för att må bra, men jag tror inte att vi har haft lyxen att kunna äta mellanmål särskilt länge av vår historia. Mellanmål behövs bara när vi äter fel mat och får dåligt blodsocker.

Hur får man till en riktigt god svål (med eller utan kött under) då?

Värm ugnen till 200 grader.
Snitta svålen ordentligt.
Häll upp kokande vatten upp till en tredjedel i en långpanna och lägg svålen nedåt i vattnet.
Ställ in i ugnen och låt svålen koka i 20 minuter.
Sänk värmen till 160 grader.
Ta ut köttet/svålen och krydda ordentligt med salt, peppar och timjan medan ugnen svalnar. Gnid gärna in kryddorna.
Lägg köttet/svålen på galler över långpannan med vatten. Svålen/huden ska nu vara uppåt.

Om du tillagar ett köttstycke ska innertemperaturen bli 80-85 grader. Om det bara är svål/fläsk tror jag det kan få vara i ugnen någon timme.

Sätt ugnen på 250 grader och grilleffekt. Snart börjar svålen poppa. Ta ut innan det blir alltför bränt.

Jag tillagade ett köttstycke och huden blev inte poppad så jämnt eftersom stycket var runt, så jag skar av de bitar som inte var helt klara och stoppade in dem igen så att allt blev poppat. Så jättejättegott blev det verkligen! Innan har vi inte klarat av att äta upp allt på våra grisbitar men den här gången var det inga problem (fast det räcker till flera måltider så mättande som det är).

Hur ska man få tag på fläsk och svål då? Googla efter en grisuppfödare nära dig eller fråga efter det på mataffären. Kanske de kan beställa det åt dig.

Bästa köttbullarna

Jag är så glad för ikväll lyckades jag verkligen med köttbullarna så att de uppskattades av alla! Förändrade receptet lite sen sist och stekte dem i stekpannan istället för i ugnen. Istället för gummibollar blev det riktigt fluffiga, saftiga och underbart goda köttbullar. Sist gjorde jag med grädde men jag vill ju också kunna äta så idag använde jag kokosmjölk, och det gick ju hur bra som helst.

800 gram köttfärs (jag har frysen full med naturbetesköttfärs, jippi!)
1 gul lök
2 ägg
2 tsk tomatpuré
1,5 tsk dijonsenap
2,5-3 tsk salt
2 krm vitpeppar
ev lite vitlökspulver
2 dl kokosmjölk (eller grädde)
1 dl pofiber

Blanda alla ingredienser utom köttfärsen och mixa ordentligt. Tillsätt köttfärsen och kör en god stund med elvispen (degkrokar) eller lite försiktigare med en mixer. Rulla köttbullar och stek i smör eller kokosfett.

Jag stekte i två pannor och gjorde vanlig gräddsås i den ena. Tänkte att jag skulle testa att göra en variant till mig med kokosmjölk i den andra. När köttbullarna var klara hällde jag på kokosmjölk och en gnutta soja i pannan och lät det koka upp. Jag tycker det blev en rätt så bra brunsås. Visst smakade det lite kokos men har man inget emot det är det en mycket bra alternativ sås. Jättegott!

Första dagen

Nu har vi fått njuta av Knut i två månader, och idag är första dagen på den tredje. Det är också första dagen på vårt nya liv känns det som. Vi har nämligen löst problemet med hans mage, men det berättar jag mer om imorgon.

Rut imponerade stort på oss här ikväll genom att självmant städa sitt rum och sedan, utan att vi visste om det, gå och bädda våran och Knuts säng! Och hon gjorde alltihop verkligen väldigt fint! Snacka om att vi och Rut blev stolta!

Sen blev det pannkakor, efter middagen. Egentligen var jag inte så sugen men Rut är typ brödberoende och tjatar om mackor hela tiden så jag ville göra något nyttigare åt henne. Har inte lyckats göra lchf-pannkakor som hon gillat mycket än men ikväll provade jag ett nytt recept.

Hur gick det då?

När Rut väl kommit till bordet smakade hon minimalt av glassen och sa att det var gott, sen ville hon gå från bordet. Sån är hon väldigt mycket... även om hon gillar maten har hon inte tålamod att sitta ner och njuta av den. Därför är det kanske lätt att bli tokig i mackor. De är enkla att äta och man kan springa runt och äta dem (fast det kanske man inte får).

Hursom helst. Jag bad Rut i alla fall smaka en bit av pannkakan så jag skulle veta om hon gillade den eller inte. Sen åt hon betydligt mer med god aptit.

Jag tyckte också att det var väldigt gott och väldigt likt vanliga pannkakor i både smak och konsistens, eller i alla fall som american pancakes.

Jag hittade receptet här men gjorde det mjölkfritt.

3 dl kokosmjölk
0,5 dl vatten
2 msk fiberhusk
4 ägg
lite salt

Vispa samman allt med elvisp och låt stå några minuter. Smeten blir tjock och man får bre ut den lite i stekpannan när man steker. Jag stekte mina i kokosfett men det går lika bra med ister, eller smör. Använd gärna en mindre stekpanna så är det lättare att få bra pannkakor.

Till detta åt vi nygjord hallonglass.

Mat till Rut

Den här veckan har vi Rut hemma mer även om hon är en del på förskolan också. Jag försöker göra lite extra mysiga måltider och mellisstunder. Hemmagjorda köttbullar möts dock med en viss skepsis. Däremot blommor på bordet gör stor succé. Rut utbrister med största möjliga inlevelse: "Åhhhh vilka vackra blommor."

Det andra är smörstekta äppelklyftor med kanel, och grädde.

Och det här med hemmagjorda köttbullar har Rut varit en stark motståndare till under åtminstone det senaste året. Hon gillar inte något alls med köttfärs i, förutom köpeköttbullar då. Jag efterlyste hjälp med ett barnvänligt köttbullerecept på kolhydrater iFokus och nu har jag testat. Det gick hem hos Rut, även om jag tror hon gillar köpevarianten mer. De innehåller ju trots allt socker. Men nästa gång ska jag steka dem istället för att göra i långpanna - de blev lite gummiaktiga nämligen.

Här är receptet i alla fall.

800 g blandfärs (jag använde nötfärs)

1 gul lök 

2 ägg

3 tsk salt

2 krm vitpeppar

2 dl grädde

1 dl pofiber

Följ den här länken och scrolla ner lite för receptbeskrivning.

Sockerkulturen

Ja, vad kan man göra för att hjälpa sina barn att få i sig lite mindre socker?

Fyll hemskt gärna i om du har bra tips och tankar kring det!

Jag har berättat för Ruts förskolelärare att vi inte gillar socker på förskolan. Då gick hon på 1-3årsavdelningen och jag sa att i och med att BVC säger att barn inte bör äta socker innan de är två år borde man inte alls ha socker på en småbarnsavdelning. Jag vet inte hur mycket just det jag sa påverkade men ett tag senare bestämde man i alla fall att man inte längre skulle fira födelsedagar med söta alternativ. Om föräldrarna ville ta med något fick man ta med t ex frukt. Nu är tanken att man bara äter sött på förskolan väldigt sällan, att man t ex bakar semlor till semmeldagen och kanelbullar till kanelbullens dag. Jag är otroligt glad och tacksam för det steget i alla fall. Det blir ganska många födelsedagsglassar på förskolan annars.

Jag funderade igår kring det här med lchf-bakning och att man ju faktiskt inte behöver ta det hela vägen jämt. Det är inte alltid Rut gillar mina lchf-varianter även om hon gör det ibland. Men idag bakade jag chokladbollar enligt det vanliga receptet. Jag bytte bara ut sockret mot halva mängden erythriol. Sen fick Rut ta med det till farmor och farfar så de ska ha något smaskigt att ge henne om de vill. Då kanske det blir lite lättare i alla fall för dem att undvika annat sött.

Vi har just köpt den nya ketchupen som är sötad med stevia. Rut gillar den!

Här hemma får Rut saft kanske en gång per år, på hennes födelsedagskalas. Nästa gång ska vi köpa någon som är sötad med stevia. Jag ska tipsa andra som vi ska på kalas hos om att det finns. Det är Fun Light Green vad jag vet som har ett sortiment med stevia-saft.

Det här med sötningsmedel är en intressant fråga. Det har ju blivit otroligt populärt inom LCHF-kretsar under det senaste ett eller två åren, men många är också lite negativa till det - av två anledningar - för att det eventuellt kan trigga sockerbegär eller för att man helt enkelt vill bryta med att äta söta saker, att det är en knepig kultur som man vill lämna. Det kan ju vara olika men jag tycker inte alls det verkar som att sötningsmedlen påverkar min aptit för sött i alla fall och man kan ju också se att de inte påverkar blodsockret. Sen så är det lätt för oss vuxna att bestämma över vilken matkultur vi själva vill ha, men barn växer upp i den kultur vi serverar dem och kan inte reflektera över det, och barn växer absolut upp i en sockerkultur. Allt ska firas med socker. Barn belönas också ofta med socker.

Jag tror att många föräldrar inte klarar av att ta bort saften, tårtan eller godiset från sina barns födelsedagskalas. Men finns det bra och skonsamma alternativ med sötningsmedel som barnen gillar tror jag många skulle kunna byta ut ett och annat. Idag finns det bra ketchup, saft och glass med bra sötningsmedel, och man kan baka tårtor och kakor själv med sötningsmedel. Om sådana produkter kunde vinna mark som hälsosamma alternativ för barn, om föräldrar började byta ut saker, så öppnar man för ett bredare ifrågasättande av sockret i vår kultur.

Vi har haft tillgång till raffinerat socker under en väldigt begränsad del av vår historia. På 1700-talet åt vi 0,4 kg per person och år. På 1800-talet gick det upp till 4 kg. Under 1900-talet ökade det till runt 40 kg per person och år. Under denna tid har vi drabbats av de västerländska sjukdomarna - fetma, diabetes och hjärtsjukdomar. Jag tror fler och fler kommer inse att vi måste börja komma tillbaka till en normal nivå, och den ligger långt under den sockernivå vi är på idag. Men vi sitter ganska fast i vår sockerkultur. Jag tror att bra sötningsmedel absolut är en väg i rätt riktning även om det kanske inte är naturligt att så mycket ska smaka så sött, men man kan inte ta hur stora kliv som helst i taget.

Vad tänker du?

Perfekta ägg

Rut har inte tyckt om ägg de senaste åren, men nu har hon insett att det är supersmaskigt med riktigt löskokta ägg. Det ska vara sådär riktigt rinnigt så att hon kan sörpla i sig gulan. Det krävdes två kokförsök här på morgonen för att få till det. Men det ägnar jag mig gärna åt. Så glad att hon vill äta ägg. Nyttigare mat får man leta efter.

Jag har sovit riktigt bra nu de senaste nätterna, tack vare melatonin och mycket höftmassage, men oj vad trött jag är. Måste gå och förmiddagsvila lite. =)