Grattis Madeleine och Chris

När jag först såg videon såg jag en varm, naturlig och charmig video med två uppenbart förälskade personer. Jag la inte märke till Madeleines "tihi" utan uppfattade bara hennes fniss som uttryckte glädje och förälskelse.

Du kanske inte hängt med i allt, men jag blir så bedrövad över all kritik och småaktighet som svenska folket spyr ut över Internet. Varför ska det vara så svårt att glädja sig med andra? Varför ska det vara så svårt att hylla kärleken?

Speciellt irriterad blir jag på vissa uttalanden, som de här från Birgitta Stenberg på SVT Debatt:

Men Maddes ”ti hi” är inte ett spontant uttryck för förälskelse – fnissandet avslöjar ett behov att behaga som alla svenska kvinnor lider av. Jag har retat mig på detta sedan jag föddes, skriver Birgitta Stenberg.

Jag tycker då inte att det är något att lida av. Själv tycker jag det är en fantastisk känsla att få behaga en man (min älskade man!), och jag tror att män tycker om att få behaga kvinnor också.

Vad är det med oss kvinnor? Varför ska vi visa oss så vänliga mot en värld som inte är vänlig mot oss?

Ja, vi borde alla vara sura och bittra hela tiden, sluta älska och helt enkelt leva i hämnd. Blir vår värld bättre då? Jag tror vänlighet är något av det vackraste i världen. Speciellt i hårda miljöer. Om man som kvinna har en förmåga att vara vänlig är jag övertygad om att man själv och ens omvärld kan vinna på det. Vänlighet river murar och skingrar ilska. Vänlighet ger glädje. Vänlighet skapar fred. Jag tycker vi borde vara måna om det. Vad vinner vi på att ifrågasätta andra människors vänlighet? Vad vinner vi själva på att vara ovänliga och bittra?

Jag älskar att vara glad, kär, vänlig och uppmuntrande, speciellt mot min man. Det kan jag vara för han älskar mig. Men även om han har en dålig dag och inte är den perfekta mannen så kan jag vara vänlig. Det blir liksom inte alls bättre av att jag också är sur. Det blir bara så mycket bättre av lite vänlighet.

Ordspråksboken 12:25 Bekymmer tynger en mans hjärta, ett vänligt ord ger det glädje.

Ordspråksboken 11:24 Den ene strör ut och får ändå mer, den andre snålar och blir bara fattigare.

5 år

Idag är det fem år sen Martin och jag gifte oss. Åh vilken underbar dag det var! Men idag är en ännu bättre dag. Visserligen är lägenheten ostädad, vi har sovit lite för lite och vi har inga storslagna planer. That's life med en fyraåring och en nyfödd. MEN, vi har två otroliga skatter - Rut och Knut, och Martin och jag är mycket bättre vänner med en djupare kärlek som växer dag för dag och år för år.

Älskar dig Martin och älskar livet med dig. Tack för att du är min hjälte som står bredvid mig genom livets utmaningar och glädjeämnen. Tack för att du står fast vid löftena och älskar mig - genom nöd och lust, i sjukdom och hälsa, i fattigdom och rikedom. ♥